JAG SKA BLI PAPPA!

WOW jag ska bli pappa. Absolut den mäktigaste känslan och upplevelsen jag någonsin varit med om och samtidigt lite läskigt. Ni kommer få följa med mig Maximilian och min fru JuliaClaras resa från att vi fick reda på att vi var gravida tills att vi fick vår lilla Leia. Jag kommer berätta mycket från mitt perspektiv som pappa men självklart kommer JuliaClara vara med också.

PLUSSET

Den 22 september 2023 06.00 blev jag väckt av JuliaClara som springer in i sovrummet och flyger upp på sängen med ett graviditetstest i handen. Hon skakar och skriker ”jag tror jag är gravid”. Hon bad mig dubbelkolla och rent av kastade lappen som förklarade hur man läser av ett test på mig. Ett plus, det stämmer. Men Juliaclara bad mig springa ner och köpa ett digitalt test. Även om plusset var väldigt starkt. Sagt och gjort, jag springer ner till apoteket och upp igen. Vi tar testet och det tog inte många sekunder innan ”Gravid 3+” dyker upp på displayen. VI ÄR GRAVIDA.

Först blev jag livrädd, framförallt för jag först inte fattade vem det var som skrek och flög upp på sängen. När jag väl förstod vad som händer var det första jag tänkte ”shit vi skulle ju inte bli gravida exakt nu” men samtidigt blev jag överlycklig. Vi kunde inte tro att det var sant, snart skulle vi två få en liten bebis. Alla känslor kom samtidigt rädsla, oro, lycka & enorm glädje.

Jag ville berätta det för alla samtidigt som vi ville vänta och se så att allt var bra. Men vi kunde omöjligt hålla oss tills första ultraljudet så vår närmsta familj och vänner fick reda på det ganska snabbt.

VAD HAR VI GETT OSS IN PÅ?

Det är mycket som händer i Juliaclaras kropp nu, det är en stor mental omställning, mycket känslor, cravings och tröttheten har slagit in. Allt är inte logiskt med en gravid kvinna utan det är bara lyssna och finnas där för henne. Ena dagen kunde allt vara som vanligt och den andra dagen kunde allt kännas tungt och svårt att förstå vad man gett sig in på.

Jag peppade Juliaclara genom de tuffa dagarna och försökte göra så mycket som möjligt för att få henne på glatt humör. Som blivande pappa förbered dig på att ta en del skit som du kanske inte ska ha. Bit ihop bara för en liten stund, ganska snart blir allt bra igen.

Nu börjar vi gå på besök hos BB Stockholm Family, vi börjar testa barnvagnar och planerar för vårt nya framtida liv, även om det är tidigt hjälper det oss att göra det nya livet mer verkligt.

HALVVÄGS

20 veckor avklarade, 20 kvar. Vi är halvvägs!

Julia är inne i andra trimestern, ”the honey moon phase”. Hon har mycket mer energi och man märker att allting har landat i oss båda och allt börjar kännas lite som vanligt igen.

Vi bestämde oss för att börja handla lite mer saker inför bebis ankomst nu när energin var på topp - och klämma in ett mindre bröllop. Dessutom ville Julia att vi skulle måla om hela lägenheten och det var lika bra att inte säga emot.

Det var även dags för rutinultraljudet, vi fick se våran lilla starka tjej sugandes på tummen i magen med den sötaste lilla näsan. Man håller alltid andan lite inför ultraljud. Det är blandat med längtan och rädsla varje gång. Men allt såg bra ut och vi hoppar ut från undersökningsrummet som på moln.

Det är en obeskrivlig känsla och fortfarande overkligt att vårat barn ligger där inne. Nu håller vi ut andra halvlek!

BESÖK HOS BARNMORSKAN

Nu är vi lite mer än halvvägs och det var dags för ett besök hos barnmorskan. Julias mage mäts, lite olika prover tas och vi få lyssna på bebis hjärta. Allt ser bra ut och hjärtat låter fint.

JuliaClara har fortfarande mycket energi jämfört mot första månderna så vi försöker hitta på mycket saker. Vi går på en hel del bio, är ute och äter, träffar vänner och unnar oss saker som vi inte kommer kunna göra på samma sätt om några månader. Snart är vi i mål!

BABY SHOWER & BEBISPREPP

JuliaClara har gått in i ett stadie av att boa hela lägenheten. Det ska vara så perfekt som det går och förberett inför bebis ankomst. Till och med kläderna som bebis ska åka hem i ligger framme.

Jag tror hon gör det mest för att det ska kännas lite närmare. Att snart är det dags. Allt är bara en lång väntan nu. 9 månaders lång väntan och nu börjar det bli riktigt tungt för henne. Hennes humör liknar första månaderna plus en stor och tung mage på det. Jag gör allt jag kan för att underlätta för henne men ibland känner jag mig otillräcklig. Hon sover mycket och jag märker att hon är rätt slut mentalt. Jag önskar att jag kunde byta plats med henne ett tag för att avlasta och ge henne en paus ibland.

I början av maj planerar jag och hennes närmsta vänner och familj en baby shower. Jag är rätt dålig på att undanhålla saker så jag tror att hon redan förstått att något kommer hända. Det blev väldigt lyckat och jag märkte att hon fick lite mer energi av det.

VATTNET GÅR!

En vecka över tiden och vi båda är trötta på att vänta och det känns som vår lilla tjej aldrig kommer att komma. Det är kanonväder och vi träffas på en restaurang för att äta middag. På vägen hem är det väldigt tungt för JuliaClara och vi behöver ta flera vilopauser. Vi står på St: Eriksgatan och JuliaClara säger att hon kissat på sig.

Vi tittar på varandra och säger: VATTNET HAR GÅTT! Det rinner vatten längs benen och plaskar i tofflorna och vi blir som glada barn på julafton. Äntligen är det dags och vi får klartecken att vi kan åka in till BB Stockholm!

NU HÄNDER DET!

Med förväntan och spänning får vi vårt rum och det börjar göra ondare och ondare för JuliaClara. Barnmorskorna fyllde upp en pool i rummet där JuliaClara satt och fick lustgas samtidigt. Vi fick även med en himmelslampa som lyste upp i taket så det kändes lite som att vi hade en fest.

Värkarna blev hårdare och hårdare och poolen med lustgas räckte inte till. Akupunktur är nästa steg för att lindra smärtan och det funkade kanon en liten stund tills vi fick beställa epidural. Det var som dag och natt då JuliaClara hade haft extremt ont till att allt kändes ok. Det kändes som vi fick en liten paus innan allt skulle dra igång igen.

Allt tog sen fart och krystningarna sattes igång tills JuliaClara fick feber och inte klarade av mer. Det blev en paus i allt och Julia fick mer läkemedel av allt för att kunna göra ett sista försök.

Att stå bredvid och bara finnas där och se henne ha en sån galen smärta gjorde så ont i en. Man vill kunna göra mer men kan inte. Jag stod och peppade, hejade på, pressade på och vi testade alla sorters födselställningar.

Huvudet tittar ut till slut men hon kommer inte hela vägen ut. Läkaren håller i en sugklocka och säger att det är dags för den. Vår fantastiska barnmorska Titti säger nej hon kommer, greja det här inom 3 krystningar. Titti skriker tryyyyck, tryyyyck och på sista krysten ploppar hon ut.

LIVET BÖRJAR NU!

Den 24 maj 19:25 valde hon äntligen att komma ut. Våran älskade Leia Müller, 52 cm lång och 3495 gram. 24 timmars fight med en hel del motgångar på vägen. När jag fick henne i min famn kändes det som att allt föll på plats. Nu ska vi åka hem med henne efter 2 extra dygn på BB Stockholm då Julia blev sjuk under förlossningen.

Det känns overkligt, min lilla familj. Vad ska vi göra med den här lilla sparven nu? Det känns som att vi leker, som att det inte är på riktigt. Vi ligger bara och tittar på henne i timmar. Och hon bara äter, bajsar och sover. Hela världen bara stannar upp. Bebisbubblan är inget skämt, det är på riktigt. Vad klockan är har vi ingen aning om, när vi sov sist spelar ingen roll och har vi ens ätit något sen vi kom hem? Det är underbart! Nu börjar vårt nya liv som familj ❤️.