Ryggbedövning kan ge en god smärtlindring, framför allt under öppningsskedet. Många kan vila en stund. För vissa hjälper bedövningen även vid framfödandet. Om du har högt blodtryck kan en ryggbedövning sänka det.

Värkarbetet kan försvagas, särskilt under utdrivningsskedet. 8/10 får därför värkstimulerande dropp. Värkstimulering kräver kontinuerlig övervakning av barnet med CTG (dosor på den födande kvinnans mage som registrerar fostrets hjärtljud och mammans sammandragningar). Vanligt förekommande biverkningar är svårigheter att kissa och klåda på kroppen. 1/10 får feber, 1/10 upplever svaghet i benen, 1/100 får postspinal huvudvärk, vissa får kortvarigt blodtrycksfall eller blir ömma i ryggen vid insticksstället. En del barn behöver längre tid att söka sig till bröstet för att påbörja amning. Det är inte rekommenderat att bada med ryggbedövning på grund av infektionsrisken.

Alternativa smärthanteringsmetoder är generellt mindre effektiva men ger inte heller samma bieffekter. För många är de tillräckligt bra. Exempel på alternativa metoder är bad, lustgas, TENS, akupunktur, Föda Utan Rädsla (FUR) eller liknande, värmekudde, närvaro av stödperson/partner och trygg personal. Det går även att lägga en lokal bedövning vid livmodertappen (PCB) under öppningsskedet, eller i slidan (PDB) under utdrivningsskedet.

Du kan bestämma dig under pågående förlossning. Det vanligaste är att ryggbedövningen läggs i öppningsskedet då livmodertappen är öppen 5-10cm. Om förlossningen går snabbt framåt eller befinner sig i slutskedet kan ryggbedövning bli svårt att hinna med och då kan det vara bättre att välja en alternativ metod.

• Riskerna som beskrivs gäller framförallt förstföderskor. Omföderskor har generellt sett en lägre risk för biverkningar.

• För majoriteten av alla som föder så avgör inte smärtlindringsmetoden hur förlossningen upplevs. Faktorer såsom ett gott stöd, känsla av kontroll och huruvida smärtan (oavsett intensitet och smärtlindringsmetod) upplevs positiv eller negativ har visat sig ha större betydelse.

• En födsel löper oftast på med normal progress. Vissa har dock en mer utdragen födsel, beroende på hur barnet har ställt in sig i förlossningskanalen, på grund av värksvaghet eller andra faktorer. Detta kan bidra till ett ökat behov av smärtlindring.

• Alla ryggbedövningar tar inte optimalt. Den kan ta lite snett eller inte så effektivt som man hade önskat. Om den tar mer på en sida av kroppen och det inte går att korrigera med ytterligare smärtlindring så får narkosläkaren justera eller lägga om katetern i ryggen.

• Oftast tar det ca 45 minuter från det att narkosläkaren tillkallats till dess att man har en god effekt av ryggbedövningen.

Referenser (inkluderar men är inte begränsade till):

• Svenska föreningen för obstetrik och anestesi. Information om ryggbedövning inför förlossning 2018

• Prolonged passive second stage of labor in nulliparous women- Prevalence and risk factors: A historical a cohort study. Bjelke et al 2021

• Cochrane. Epidral vs non-epidural or no analgesia for pain management in labour. Cochrane 2018

• Föda barn. Från naturligt till högteknologiskt. Waldenström, U. 2007

Frågor kring denna information om ryggbedövning hänvisas till charlotte.elvander@bbstockholm.se