Andningen är oregelbunden hos nyfödda barn. och normalt ligger andningsfrekvensen på 30-60 andetag/minut.

De första dagarna är barnets avföring grönsvart och seg och liknar tjära. Det kallas för barnbeck eller mekonium. Ungefär från dag 4-5 blir avföringen gul och lös och kallas för mjölkbajs. Det är ett tecken på att amningen kommit igång.

Det är normalt att nyfödda barn bajsar allt från någon gång per vecka till flera gånger per dag. Barn som bara får bröstmjölk som mat blir inte förstoppade.

Barnet producerar små urinmängder i början. Det finns salter i urinen och det kan ibland visa sig som en rostfärgad fläck i blöjan. Det är helt normalt.

Ofta kissar barnet väldigt sparsamt i början och det kan vara svårt att upptäcka. Var observant på att barnet kissar inom de första två dygnen. Om ni inte kan se urin i blöjan, testa att lägga lite hushållspapper i blöjan eller låt barnet ligga utan blöja en stund.

Urinmängderna ökar när barnet får i sig mer mjölk och urinen blir då även mindre koncentrerad.

Byt blöja varje gång barnet har bajsat. Dra inte tillbaka förhuden på pojkar. Flickor tvättar man framifrån och bak för att undvika att det kommer in tarmbakterier i urinröret.

Om barnet blir rött och irriterat i rumpan kan du smörja med bröstmjölk och lufta. Undvik salvor och puder. Lämna aldrig barnet på skötbordet utan tillsyn.

Temperaturen på badvattnet bör vara cirka 37°. Ni kan bada barnet i handfatet, i en badbalja eller i badkar. Om ni vill ha badolja, använd parfymfri olja. Ha alltid barnet under uppsikt. Det går bra att bada barnet trots att navelstumpen inte lossnat, men se till att torka ordentligt torrt kring naveln efteråt.

Tvätta barnets hudveck varje dag, använd inte tvål. Bada helst inte barnet det första dygnet så fosterfettet kan tränga in i huden. Pojkars förhud ska inte dras tillbaka.

Bröstkörtlarna kan vara svullna hos både flickor och pojkar och bland kan de läcka vätska ur brösten.

Flickor kan ha vitaktiga, slemblandade flytningar från slidan. Ibland kan flytningarna vara blodtillblandade. Det beror på hormonpåverkan och är helt ofarligt.

Barnets händer och fötter kan vara lite kalla och blåaktiga de första dagarna.

Det är vanligt att barnet har torr hud, framför allt i hand- och fotveck. Ni kan stryka ut fosterfettet på torra partier, smörja med bröstmjölk eller ha lite oparfymerad badolja i badvattnet.

De små vita prickarna på näsan kallas milier. Barn får ofta röda prickar, ibland med en gulaktig topp, det är nyföddhetsutslag och beror på att barnets immunförsvar har aktiverats, det är helt normalt och försvinner spontant.

De flesta små hudförändringar som barnet får går över av sig själv inom några veckor.

Små barn och kemikalier

Tvätta alltid nya textilier innan användning, undvik våtservetter och hudkrämer då de innehåller konserveringsmedel och även kan vara allergiframkallande. Se mer information på Svanen, Naturskyddsföreningen eller Kemikalieinspektionen.

Det är ganska vanligt att barnet får lätt gulsot under den första levnadsveckan. Gulsoten beror på en nedbrytning av röda blodkroppar som ger slaggprodukten bilirubin. Levern är omogen och har svårt att bryta ned bilirubinet.

Bilirubinet färgar hud och ögonvitor gula. Det är bra att kontrollera hudfärgen några gånger om dagen den första veckan. Kontakta oss om barnet är tydligt gul på kroppen. Gulsot bedöms med hjälp av en testlampa eller ett blodprov. Kraftig gulsot behandlas med ljusbehandling och tillmatning.

Hicka är vanligt och helt ofarligt.

Det är vanligt att nyfödda barn är illamående och kräks. Det orsakas ofta av att barnet har svalt fostervatten.

Som förälder kan man underlätta för barnet genom att lägga barnet i sidoläge när barnet mår illa eller kräks. En del barn kräks lättare än andra.

Om ni tycker att barnet kräks onormalt mycket:

• Ta kontakt med BB (första levnadsveckan) eller BVC (efter första levnadsveckan)

Om ni upplever att barnet har ont och/eller om barnet kräks grönt eller gallfärgade kräkningar:

• Sök vård på en barnakutmottagning

Barnet får värme och trygghet i er famn. Mycket närhet och kroppskontakt lugnar barnet. Håll en hand under barnets nacke när ni lyfter barnet. För att avlasta rygg och axlar kan en bärsjal eller bärtub vara till hjälp (vi lånar gärna ut bärtub under vårdtiden).

Många nyfödda kan besväras av magknip den första tiden på grund av omogen tarm. Magknip kan lindras av upprätt position eller rapning. Ibland kan även en lätt magmassage eller böjning av benen lindra för att släppa ut gaser.

Om barnet är otröstligt eller allmänpåverkat och magen är spänd och kanske rodnad, rekommenderas ni att söka vård på en barnakutmottagning.

Nyfödda barn har oftast långa naglar. Undvik att klippa naglarna med sax den första tiden eftersom hud och nagel sitter ihop och det lätt kan bli små sår. Använd istället en nagelfil så hindras uppkomsten av sår och infektionsrisken minskar.

Napp kan vara skyddande mot plötslig spädbarnsdöd (enl Socialstyrelsen). Vi rekommenderar dock att vänta med napp tills amningen är etablerad och barnet passerat sin födelsevikt. Se till att barnet är mätt innan det får en napp.

Från början är navelstumpen vit och geléaktig. Efterhand skrumpnar den, blir svart och lossnar efter cirka 3-10 dagar. Det är normalt att navelstumpen luktar illa, kladdar och blöder lite. Ni kan tvätta den med ljummet vatten och torka torrt. Barnet har inte någon känsel i navelstumpen.

Om huden kring naveln blir röd och irriterad kan det vara tecken på infektion, kontakta då BB inom föersta levnadsveckan, BVC om barnet är mer än en vecka gammalt.

Barnet vägs och mäts inom ett par timmar efter födseln och om allt är normalt vägs barnet nästa gång först på återbesöket.

Alla barn går ned i vikt under den första levnadsveckan, vilket är normalt. Det beror på att de kissar och bajsar och att amningen ännu inte har kommit igång ordentligt. För tidigt födda barn vägs dagligen.

Nyfödda barn andas bara genom näsan. En del blir täppta i näsan och nyser, men det beror inte på förkylning. Bröstmjölken är avsvällande och kan med fördel användas vid nästäppa. Ett annat alternativ är att använda koksaltlösning.

Normalt slår hjärtat snabbt hos en nyfödd, mellan 110-160 slag per minut.

Innan hemgång kontrollerar vi med en apparat hur barnet syresätter sig - en så kallad POX (pulsoximetri)-mätning. POX-mätning utförs på alla nyfödda barn och med hjälp av den kan man upptäcka allvarliga hjärtfel. Mätningen utförs på höger hand och på någon av fötterna. Det gör inte ont på barnet.

Alla barn undersöks av en barnläkare innan hemgång. Barnläkaren undersöker bland annat barnets reflexer, tittar i ögonbotten, lyssnar på hjärtat och känner på höfterna. Om ert barn är yngre än 24 timmar vid barnläkarundersökningen utförs en andra undersökning i samband med återbesöket.

Alla barn som föds i Sverige erbjuds ett blodprov, PKU-provet. Det är en screening för 24 mycket ovanliga ämnesomsättningssjukdomar. Alla sjukdomarna som kan upptäckas genom blodprovet kräver tidig behandling. Provet tas antingen under vårdtiden om barnet blivit 48 timmar gammalt, eller på återbesöket, helst senast 5 dygn efter födseln.

Nyfödda barn sover ofta en stor del av dygnet. Sovstunderna varierar från några minuter till flera timmar. Nyfödda barn gör ingen skillnad på natt och dag, de följer ofta samma rytm som de haft i magen.

Vi rekommenderar att barnet sover i föräldrarnas sovrum. Barnet bör ha en egen, säker sovplats och sova på rygg. Om någon av föräldrarna druckit alkohol eller är påverkade av mediciner, eller om någon av föräldrarna är rökare, bör barnet sova i en egen säng.

Barnet ska ha ett fritt utrymme och möjlighet att röra sig.

Normal kroppstemperatur för barn är 36,5-37,5°. Om du inte har en termometer kan du kontrollera barnets temperatur genom att känna på rygg eller bröstkorg med handleden.

Barn ser bäst på 20-30 cm avstånd. Man kan få barnet att härma (!).

Det är vanligt med små blödningar i ögonvitorna, det beror på trycket under förlossningen och är ofarligt.

Ögonen är ofta svullna. Ibland är ögonen lite kletiga. Om det inte går över - kontakta BVC.

Personnummer

När barnet är fött gör barnmorskan en födelseanmälan till Skatteverket. Om den som fött är folkbokförd i Sverige får barnet ett personnummer direkt. Personnumret står på journalkopiorna som ni får innan hemgång, på det blad som betecknas FV2.

Namn

Ni som föräldrar har tre månader på er att bestämma namn till ert barn. När ni kommer hem får ni papper hemskickade, som ni fyller i och skickar in till Skatteverket. Om ni som föräldrar har olika efternamn, får barnet automatiskt mammans efternamn. Detta kan ni själva ändra i dokumentet från Skatteverket.

När barnet är fött kontaktar ni den Barnavårdscentral (BVC) som ni valt. Om det är helg och BVC är stängt, finns alltid möjlighet att prata in på telefonsvarare, så ringer de upp närmaste vardag. BVC önskar att ni som föräldrar hör av er så snart som möjligt efter födseln.

Ni vet väl att vi har en egen BVC? Den ligger på Kungsholmen och är en del av Innerstadens Familjecentral. Där finns även vår Amningsmottagning.